| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
En ekvation är ett matematiskt påstående där uttrycken på båda sidor om likhetstecknet är lika mycket värda. De två sidorna kallas för ekvationens led: vänstra sidan kallas vänsterled och högra sidan kallas högerled.
Uttrycken i båda leden innehåller ofta ett eller flera obekanta tal, som brukar skrivas med bokstäver som x, y, z, a, b och så vidare. Dessa bokstäver kallas för variabler i algebraiska uttryck, men i en ekvation har de obekanta talen ett bestämt värde — det är just det värdet vi vill ta reda på. Några exempel på olika ekvationer visas nedan.
En lösning till en ekvation är det värde som det obekanta talet måste ha för att ekvationen ska stämma. Det betyder att båda sidor blir lika när vi sätter in lösningen i ekvationen. Titta på följande ekvation:
Den här ekvationen har lösningen x=3, eftersom 3 är det enda värdet på x som gör att båda sidor blir lika. Det betyder att vänsterledet och högerledet är lika när vi byter ut det obekanta talet mot 3.
Om man sätter in värden som inte är lösningar i ekvationen, blir högerledet inte lika med vänsterledet. Då använder man tecknet =, som betyder skilt från
, eller inte lika med
. Titta vad som händer om vi sätter in x=1 i ekvationen.
Vissa ekvationer går inte att lösa – det finns helt enkelt inget värde som gör att båda sidor blir lika. Titta på följande exempel:
Ett tal kan aldrig vara lika med sig självt plus 1 — det är omöjligt. Därför har den här ekvationen ingen lösning. Men en ekvation kan också ha flera lösningar, eller till och med oändligt många lösningar. Det betyder att alla värden på det obekanta talet gör att båda sidor blir lika.
Den här ekvationen är sann för alla värden på x, eftersom uttrycket i vänsterled och högerled kan förenklas till samma sak.
Ibland utgår man från en ersättningsmängd — en lista med möjliga lösningar — för att hitta vilka värden som faktiskt löser en ekvation. Man provar då att sätta in varje värde i ekvationen och ser om det stämmer. Titta på följande ekvation och dess ersättningsmängd:
I tabellen nedan provar vi att sätta in varje värde i ekvationen och ser om den stämmer.
x | Ersätta | Är båda sidor lika? |
---|---|---|
5 | 5−5=?3 | 0=3 × |
6 | 6−5=?3 | 1=3 × |
7 | 7−5=?3 | 2=3 × |
8 | 8−5=?3 | 3=3 ✓ |
Som vi såg i tabellen är 3 den enda lösningen till ekvationen.
En vanlig metod för att lösa ekvationer är balansmetoden. Den går ut på att man gör samma sak på båda sidor av ekvationen, så att balansen mellan vänsterled och högerled behålls. Titta på ekvationen nedan:
I den här ekvationen kan vi ta bort subtraktionen i vänsterledet genom att addera 4 i båda led.
Nästa steg är att dividera båda leden i ekvationen med 2, så att multiplikation med 2 försvinner och x blir ensamt.
VL/2=HL/2
Förkorta
Förenkla kvot
Beräkna kvot
Som vi har sett används de fyra räknesätten för att få det obekanta talet ensamt på ena sidan av ekvationen. Addition och subtraktion tar ut varandra, precis som multiplikation och division gör.
inspekterarde två leden och ser om det finns några likheter. Ibland kan det dock behövas några omskrivningar för att vänster- och högerledet faktiskt ska se så pass lika ut att inspektionsmetoden kan användas.
Ersätt Albins lösning i ekvationen. Fås ett sant påstående?
Använd balansmetoden.
VL−4=HL−4
Förenkla termer
VL/4=HL/4
Beräkna kvot
Använd balansmetoden.
VL−157=HL−157
Förläng med 3
Subtrahera bråk
Subtrahera term
Använd balansmetoden.
VL⋅(x−1)=HL⋅(x−1)
Multiplicera in 8
VL+8=HL+8
Omarrangera ekvation
VL/8=HL/8
Lös ekvationerna genom att använda balansmetoden. Om det behövs, avrunda svaret till två decimaler.