{{ 'ml-label-loading-course' | message }}
{{ toc.name }}
{{ toc.signature }}
{{ tocHeader }} {{ 'ml-btn-view-details' | message }}
{{ tocSubheader }}
{{ 'ml-toc-proceed-mlc' | message }}
{{ 'ml-toc-proceed-tbs' | message }}
Lektion
Övningar
Rekommenderade
Tester
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}. 

{{ article.displayTitle }}

{{ article.intro.summary }}
Visa mindre Visa mer expand_more
{{ ability.description }} {{ ability.displayTitle }}
Inställningar & verktyg för lektion
{{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }}
{{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }}
{{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }}
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
  • Matematisk argumentation
  • Axiom
  • Definition
  • Sats
  • Bevis
  • Implikation
  • Ekvivalens

Förkunskaper

Teori

Definition

För att kunna föra meningsfulla diskussioner måste man vara överens om vad orden eller symbolerna man använder betyder. En sådan överenskommen innebörd kallas en definition. Inom matematiken används definitioner för att föra in nya begrepp, som primtal.

Primtal

Ett heltal större än som endast är delbart med och sig självt.

Definitioner kan också vara specifika för en viss situation, t.ex. att längden på en sida i en viss triangel är
Teori

Axiom

Ett axiom eller ett postulat är ett påstående som accepteras utan ett bevis. Det används som grund för vidare resonemang och slutsatser för att studera de konsekvenser som följer av det. Tänk på följande analogi. Ett axiom kan ses som en trädstam. Rötterna relaterar till de matematiska definitionerna, grenarna till satser och löven till följdsatser.

Diagram_Analogy

I boken Geometrins element, skriven av den antika grekiska matematikern Euklides, skapade han en omfattande modell som visar hur alla egenskaper och satser inom geometrin kan studeras logiskt. De följande fem axiomen beskriver Euklides modell.

  1. Det är alltid möjligt att dra en rak linje mellan vilka två punkter som helst.
  2. En rak linje kan förlängas oändligt.
  3. Det är alltid möjligt att rita en cirkel med en given punkt som centrum och en given radie.
  4. Alla räta vinklar är lika.
  5. För en given linje och en given punkt som inte ligger på den linjen, finns det exakt en linje som passerar genom den punkten och inte möter den givna linjen.
Teori

Matematisk argumentation

För att argumentera inom matematiken använder man sig av logik. Genom att utgå ifrån axiom och definitioner, alltså saker som man vet är sanna, kan det dras nya slutsatser som då också måste vara sanna. Med hjälp av denna typ av matematisk argumentation kan man bevisa matematiska satser. Betrakta följande definition och axiom.

Definition: Naturliga tal är mängden

Axiom: Summan av två naturliga tal är ett naturligt tal.

Givet tre naturliga tal och följer det av axiomet att är ett naturligt tal. Eftersom och är naturliga, är också deras summa naturlig. Alltså är summan av tre naturliga tal ett naturligt tal, vilket visar en matematisk argumentation.
Teori

Sats

En sats är ett påstående som kan bevisas. Ett exempel på en sats är den som beskriver sambandet mellan sidlängderna i en rätvinklig triangel:
dvs. Pythagoras sats. Det måste dock inte röra sig om ekvationer. Påståenden som jämna tal är delbara med är också satser så länge de kan bevisas.
Teori

Bevis

Inom matematiken är ett bevis ett logiskt resonemang som leder fram till en slutsats. Resonemanget ska vara så pass strikt att slutsatsen måste vara sann om premisserna, alltså det man utgår ifrån, är det. Det finns olika sätt att bevisa något matematisk:

  • Ett direkt bevis är ett konsekvensresonemang där man går rakt på det man vill visa: Det där leder till det här. Vanlig ekvationslösning är uppbyggd på det här sättet.
  • Ett indirekt bevis går från andra hållet. Istället för att direkt visa att talet är jämnt visar man att om ett tal är udda, så är det inte , vilket har samma innebörd.
Pythagoras sats är ett exempel på en sats som kan bevisas med hjälp av dessa metoder. Av tradition brukar ett bevis avslutas med en förkortning som talar om att beviset är slut. Ett vanligt exempel är Q.E.D. som kommer från latinets Quod Erat Demonstrandum, vilket betyder ungefär vilket skulle bevisas. Ofta används även den svenska motsvarigheten V.S.B. som står för just Vilket Skulle Bevisas, eller en ruta:
Exempel

Visa förhållande mellan areor

Visa att om en mindre cirkel skrivs in mellan mittpunkten och randen på en större cirkel så att den mindre cirkelns mittpunkt ligger på den större cirkelns diameter, så är den större cirkelns area alltid gånger så stor som den lilla cirkelns area.

Svar

Se lösning.

Ledtråd

Rita ett diagram av cirklarna och bestäm sambandet mellan radien på den större cirkeln och den mindre cirkeln.

Lösning

Börja med att rita en figur. Inskriven betyder att den lilla cirkeln precis ska nudda kanten. Vi kan också definiera den stora cirkelns radie som Observera att vi inte kan hitta på ett värde på radien, t.ex. för då kommer beviset inte gälla generellt utan endast för cirklar med radien

Vi inser då att den lilla cirkelns radie blir hälften av den stora cirkelns. Eftersom vi redan har definierat den stora radien följer att den lilla radien blir

Nu ska vi ställa upp uttryck för stora och lilla cirkelns areor. Det är praktiskt att definiera areorna som t.ex. och Med formeln för cirkelns area får vi
För att uttrycka den lilla cirkelns area sätter vi in radien i formeln och förenklar.
Nu beräknar vi hur många gånger större den stora cirkelns area är genom att använda andelsformeln.
Den stora cirkelns area är alltså gånger så stor.
Q.E.D.
Teori

Implikation

En implikation är ett samband av typen Om ..., så .... T.ex. råder en implikation mellan påståendena Figuren är en kvadrat och Figuren är en fyrhörning. Man brukar använda en pil för att visa att ett påstående implicerar, eller leder till, ett annat.

I ord Med symboler
Om

Notera att implikationen, i det här fallet, inte gäller åt andra hållet: Att figuren är en fyrhörning betyder inte nödvändigtvis att den är en kvadrat. Det finns ju många typer av fyrhörningar.

En diagram över olika fyrhörningar.
Teori

Ekvivalens

Ordet ekvivalens kan tolkas som likvärdig. Om två uttryck har samma värde, som och eller om två påståenden har samma innebörd säger man att de är ekvivalenta. Påstående Triangeln är rätvinklig är helt likvärdigt (ekvivalent) med påstående Pythagoras sats gäller, eftersom detta är en implikation som gäller åt båda håll.

Påstående Implikation
Om triangeln är rätvinklig
så gäller Pythagoras sats.
Om Pythagoras sats gäller
så är triangeln rätvinklig.

Man kan därför kombinera pilarna för att få tecknet för ekvivalens, vilket är en dubbelpil.

Exempel

Avgör implikation eller ekvivalens

Avgör om det råder implikation eller eller ekvivalens mellan varje par av påståenden.

a
b
c

Ledtråd

a Kontrollera en riktning i taget. Försök att hitta exempel där implikationen inte gäller.
b Kontrollera en riktning i taget. Försök att hitta exempel där implikationen inte gäller.
c Kontrollera en riktning i taget. Försök att hitta exempel där implikationen inte gäller.

Lösning

a Om Mariah är år så är hon också en tonåring. Alltså gäller Men om Mariah är tonåring måste hon inte vara just Hon kanske är eller år. Implikationen gäller alltså bara åt höger.
b Om vi stöter på en polygon med vinkelsumman är det per definition en fyrhörning. Och om polygonen är en fyrhörning har den alltid vinkelsumman Påståendena är likvärdiga dvs. ekvivalenta.
c Bara för att det är natt är det inte säkert att månen syns. Det kan t.ex. vara molnigt. Om månen är synlig, är det då med säkerhet natt? Nej, för ibland syns månen även på dagen. Det råder ingen implikation.
Laddar innehåll