| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
För att kunna föra meningsfulla diskussioner måste man vara överens om vad orden eller symbolerna man använder betyder. En sådan överenskommen innebörd kallas en definition. Inom matematiken används definitioner för att föra in nya begrepp, som primtal.
Primtal |
Ett heltal större än 1 som endast är delbart med 1 och sig självt. |
Ett axiom eller ett postulat är ett påstående som accepteras utan ett bevis. Det används som grund för vidare resonemang och slutsatser för att studera de konsekvenser som följer av det. Tänk på följande analogi. Ett axiom kan ses som en trädstam. Rötterna relaterar till de matematiska definitionerna, grenarna till satser och löven till följdsatser.
I boken Geometrins element
, skriven av den antika grekiska matematikern Euklides, skapade han en omfattande modell som visar hur alla egenskaper och satser inom geometrin kan studeras logiskt. De följande fem axiomen beskriver Euklides modell.
För att argumentera inom matematiken använder man sig av logik. Genom att utgå ifrån axiom och definitioner, alltså saker som man vet är sanna, kan det dras nya slutsatser som då också måste vara sanna. Med hjälp av denna typ av matematisk argumentation kan man bevisa matematiska satser. Betrakta följande definition och axiom.
Definition: Naturliga tal N är mängden {0,1,2,3,…}. |
Axiom: Summan av två naturliga tal är ett naturligt tal. |
jämna tal är delbara med 2är också satser så länge de kan bevisas.
Inom matematiken är ett bevis ett logiskt resonemang som leder fram till en slutsats. Resonemanget ska vara så pass strikt att slutsatsen måste vara sann om premisserna, alltså det man utgår ifrån, är det. Det finns olika sätt att bevisa något matematisk:
Det där leder till det här. Vanlig ekvationslösning är uppbyggd på det här sättet.
talet 12 är jämntvisar man att
om ett tal är udda, så är det inte 12, vilket har samma innebörd.
Quod Erat Demonstrandum, vilket betyder ungefär
vilket skulle bevisas. Ofta används även den svenska motsvarigheten V.S.B. som står för just Vilket Skulle Bevisas, eller en ruta: □.
Se lösning.
Rita ett diagram av cirklarna och bestäm sambandet mellan radien på den större cirkeln och den mindre cirkeln.
Börja med att rita en figur. Inskriven betyder att den lilla cirkeln precis ska nudda kanten. Vi kan också definiera den stora cirkelns radie som r. Observera att vi inte kan hitta på ett värde på radien, t.ex. 2 cm, för då kommer beviset inte gälla generellt utan endast för cirklar med radien 2.
Vi inser då att den lilla cirkelns radie blir hälften av den stora cirkelns. Eftersom vi redan har definierat den stora radien följer att den lilla radien blir 2r.
AStor=πr2 och ALiten=4πr2
a/cb=ba⋅c
Förkorta med πr2
En implikation är ett samband av typen Om ..., så ...
. T.ex. råder en implikation mellan påståendena A: Figuren är en kvadrat
och : Figuren är en fyrhörning
. Man brukar använda en pil för att visa att ett påstående implicerar, eller leder till, ett annat.
I ord | Med symboler |
---|---|
Om figuren a¨r en kvadrat, så a¨r den en fyrho¨ning. | A⇒B |
Notera att implikationen, i det här fallet, inte gäller åt andra hållet: Att figuren är en fyrhörning betyder inte nödvändigtvis att den är en kvadrat. Det finns ju många typer av fyrhörningar.
Ordet ekvivalens kan tolkas som likvärdig
. Om två uttryck har samma värde, som 2+5 och 3+4, eller om två påståenden har samma innebörd säger man att de är ekvivalenta. Påstående A: Triangeln är rätvinklig
är helt likvärdigt (ekvivalent) med påstående B: Pythagoras sats gäller
, eftersom detta är en implikation som gäller åt båda håll.
Påstående | Implikation |
---|---|
A: Om triangeln är rätvinklig B: så gäller Pythagoras sats. |
A⇒B |
B: Om Pythagoras sats gäller A: så är triangeln rätvinklig. |
B⇒A |
Man kan därför kombinera pilarna för att få tecknet för ekvivalens, vilket är en dubbelpil.
A⇔B
Avgör om det råder implikation (⇒ eller ⇐) eller ekvivalens (⇔) mellan varje par av påståenden.