{{ 'ml-label-loading-course' | message }}
{{ toc.name }}
{{ toc.signature }}
{{ tocHeader }} {{ 'ml-btn-view-details' | message }}
{{ tocSubheader }}
{{ 'ml-toc-proceed-mlc' | message }}
{{ 'ml-toc-proceed-tbs' | message }}
Lektion
Övningar
Rekommenderade
Tester
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}. 

{{ article.displayTitle }}

{{ article.intro.summary }}
Visa mindre Visa mer expand_more
{{ ability.description }} {{ ability.displayTitle }}
Inställningar & verktyg för lektion
{{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }}
{{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }}
{{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }}
När man skissar grafer vill man veta hur de ser ut i stora drag. Man är alltså inte intresserad av att veta samtliga punkter en graf går igenom utan bara dess generella utseende. Det är dock nödvändigt att bestämma de stationära punkternas koordinater och karaktär för att veta var grafen vänder.
Metod

Skissa en graf med första- och andraderivata

En funktions första- och andraderivata kan användas för att skissa funktionens graf, där förstaderivatan används för att bestämma var funktionen har stationära punkter och andraderivatan för att avgöra punkternas karaktär. Man kan t.ex. skissa grafen till funktionen
med denna metod.
1
Derivera funktionen
expand_more
Funktionen deriveras först med lämpliga deriveringsregler.
2
Bestäm derivatans nollställen
expand_more

För att hitta -värdena för funktionens stationära punkter sätter man sedan derivatan lika med och löser ekvationen.

Den första ekvationen ger direkt ett av derivatans nollställen, och den andra ekvationen kan lösas med -formeln. Den måste dock skrivas om på -form först.

Övriga nollställen till derivatan är och Funktionen har alltså stationära punkter där är och

3
Markera de stationära punkterna i ett koordinatsystem
expand_more

Genom att sätta in respektive -värde i funktionen bestämmer man de stationära punkternas -värden.

De tre stationära punkterna har alltså de ungefärliga koordinaterna och Första steget i att skissa grafen till funktionen är att markera dessa punkter i ett koordinatsystem.


4
Avgör de stationära punkternas karaktär med andraderivatan
expand_more
För att avgöra vilken karaktär de stationära punkterna har kan man undersöka andraderivatans tecken i punkterna. Då måste man först bestämma funktionens andraderivata genom att derivera ytterligare en gång.
Andraderivatan är alltså och genom att sätta in -värdena från respektive stationär punkt beräknas andraderivatan i dem.
Tecken

I två av punkterna, där är och , ser man att andraderivatan är positiv. Det innebär att dessa är minimipunkter. Den stationära punkten i är istället en maximipunkt eftersom andraderivatan är negativ där. Detta markeras i koordinatsystemet.

Notera att om andraderivatan blir för något -värde så vet man inte vilken karaktär den stationära punkten har utan man måste undersöka det med teckentabell.

5
Bestäm eventuellt fler punkter på grafen
expand_more
Grafen kommer inte att vända på några fler ställen än i de stationära punkterna, men för att få en bättre idé om grafens form kan det behövas fler punkter. Funktionens nollställen, om det finns några sådana, brukar vara av intresse och man hittar dem genom att lösa ekvationen Man kan dock välja vilka -värden som helst och beräkna motsvarande -värden.
Funktionen skär alltså -axeln vid Övriga nollställen får man genom att lösa den andra ekvationen, t.ex. genom att skriva den på -form och lösa med -formeln.
Funktionen kommer alltså skära -axeln där är ca och ca vilket nu kan markeras i koordinatsystemet.


6
Skissa grafen
expand_more

Till sist kopplas punkterna samman med en kurva. För funktionen ser den skissade grafen ut på följande sätt.

Exempel

Skissa grafen utifrån teckentabellen

fullscreen

Skissa grafen till funktionen med hjälp av teckentabellen.

Visa Lösning expand_more

Vi bestämmer först storleken på koordinatsystemet. Vi har givna intressanta punkter från till men vi vill också kunna se hur grafen beter sig till vänster och höger om dessa. Då kan man t.ex. välja att rita -axeln från till Med samma resonemang kan vi välja -axeln från till eftersom -värdena sträcker sig från till

Sedan färdigställer vi teckentabellen. En positiv derivata betyder växande funktion och negativ derivata innebär avtagande funktion.

Funktionen har alltså en minimipunkt i en maximipunkt i och en terrasspunkt i Vi ritar ut punkterna och "skissar karaktären" för grafen runt punkten.

Eftersom vi inte har något funktionsuttryck kan vi inte ta reda på någon mer information om grafen, som funktionens nollställen eller skärningspunkt med -axeln, så vi får gissa oss fram till ungefär hur den ser ut i övrigt när vi kopplar samman punkterna.

Exempel

Skissa grafen med derivata

fullscreen

Skissa grafen till med derivata.

Visa Lösning expand_more

Vi följer metoden för att skissa en graf med hjälp av derivata.

Derivera funktionen

Första steget är att derivera funktionen.

Bestäm derivatans nollställen

För att hitta funktionens stationära punkter sätter vi derivatan lika med och löser ekvationen.
Derivatan har en dubbelrot i I punkten med detta -värde har funktionen alltså en stationär punkt.

Markera de stationära punkterna i ett koordinatsystem

Vi bestämmer -koordinaten för den stationära punkten genom att sätta in i funktionen
Funktionen har en stationär punkt med koordinaterna Vi markerar denna punkt i ett koordinatsystem.

Avgör de stationära punkternas karaktär med andraderivatan

För att avgöra vilken typ av stationär punkt vi har hittat bestämmer vi andraderivatans tecken i punkten. Vi börjar med att ta fram funktionens andraderivata genom att derivera förstaderivatan.
Vi sätter nu in -värdet i för att avgöra andraderivatans tecken i punkten.
Andraderivatan är lika med i den stationära punkten. Det innebär att vi inte kan veta vilken typ av stationär punkt det är utan vi behöver undersöka det med en teckentabell. Vi undersöker förstaderivatans tecken för ett -värde som är mindre respektive större än Vi kan t.ex. välja och
Tecken

Derivatan är positiv både till vänster och höger om Vi fyller i detta i en teckentabell och skriver samtidigt in hur funktionen ser ut.

Ter.

Vi kan konstatera att den stationära punkten måste vara en terrasspunkt eftersom grafen har positiv lutning på båda sidor om den, och markerar detta i koordinatsystemet.

Bestäm eventuellt fler punkter på grafen

Vi vet nu ungefär hur grafen kommer att se ut runt terrasspunkten, men för att få en bättre idé om hur den ser ut på andra ställen undersöker vi också var den skär -axeln. För att ta reda på det bestämmer vi funktionens nollställe genom att likställa med och lösa ekvationen.

Funktionen skär alltså -axeln där är ca Vi markerar detta i koordinatsystemet.

Skissa grafen

Till sist skissar vi grafen till funktionen dvs. en kurva som har terrasspunkt i och som skär -axeln i ca

Laddar innehåll