{{ tocSubheader }}
{{ 'ml-label-loading-course' | message }}
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}.
{{ article.displayTitle }}
{{ article.intro.summary }}
Visa mindre Visa mer expand_more Inställningar & verktyg för lektion
| | {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| | {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| | {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Kreditlista Bilder expand_more
- {{ item.file.title }} {{ presentation }}
Inga inlägg om filrättigheter hittades
Videolektion Mathleaks
play_circle_filled
play_circle_filled
picture_in_picture_alt
Minispelare aktiv
Begrepp
Statistik
Statistik är ett samlingsnamn för metoder att samla in, analysera, presentera och utvärdera stora mängder information. Många beslut grundas i tolkning av statistik och därför är det viktigt att resultatet framställs korrekt och överskådligt. En lång tabell med värden är kanske korrekt, men det kan vara svårt att dra några generella slutsatser från den. Då kan man istället använda sig av en grafisk representation i form av ett eller flera diagram. Vilket man väljer beror på sammanhanget och vad det är man vill lyfta fram.
Begrepp
Frekvenstabell
I en frekvenstabell redovisas hur många gånger en viss observation förekommit (observationens frekvens). Ibland lägger man även in den relativa frekvensen i tabellen. Den kan exempelvis användas för att redovisa resultatet av en undersökning av 500 kunders läskval på en snabbmatsrestaurang.
| Läsk | Frekvens | Relativ frekvens |
|---|---|---|
| Cola | 250 | 50 % |
| Cola Light | 125 | 25 % |
| Fanta | 100 | 20 % |
| Sprite | 25 | 5 % |
| Summa | 500 | 100 % |
Exempel
Gör en frekvenstabell
3,5,1,4,4,0,1,2,2,1.
Gör en frekvenstabell som sammanfattar målstatistiken. Visa Lösning expand_more
Det finns sex olika kategorier: 0−5 mål. Till exempel gjordes det noll mål i 1 match, och ett mål i 3 matcher osv. Detta skrivs in i en tabell.
| Mål | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Frekvens | 1 | 3 | 2 | 1 | 2 | 1 |
Begrepp
Cirkeldiagram
Cirkeldiagram är en typ av diagram som är användbart för att visa en fördelning av en helhet, till exempel hur eleverna i en skolklass som går ut nian fördelas på olika gymnasieprogram: några söker teknikprogrammet, några söker hantverksprogrammet osv. För att visualisera hur stora grupperna är i förhållande till varandra delas cirkeldiagrammet in i en bit per grupp, där medelpunktsvinkeln avgör andelen en grupp utgör.
Exempel
Skissa ett cirkeldiagram
På herr Olssons bondgård finns fyra katter, en hund, tre grisar och fyra kor. Skissa ett cirkeldiagram som visar fördelningen mellan antal djur av olika sorter.
Visa Lösning expand_more
För att göra ett cirkeldiagram behöver man först veta hur stor andel av det totala antalet djur som varje art utgör. Totalt finns det 4+1+3+4=12 djur på gården. Vi beräknar nu hur stor andel varje djurart utgör.
| Djur | Andel |
|---|---|
| Katt | 124 |
| Hund | 121 |
| Gris | 123 |
| Ko | 124 |
I ett cirkeldiagram ska medelpunktsvinklarna för de olika tårtbitarna motsvara djurens andel. Eftersom ett helt varv i en cirkel är 360∘, beräknar vi hur stor del av ett helt varv som varje djurslag utgör.
| Djur | Andel⋅360∘ | Medelpunktsvinkel |
|---|---|---|
| Katt | 124⋅360∘ | 120∘ |
| Hund | 121⋅360∘ | 30∘ |
| Gris | 123⋅360∘ | 90∘ |
| Ko | 124⋅360∘ | 120∘ |
Om man inte har tillgång till gradskiva kan man i det här enkla fallet uppskatta vinklarna. Hund och gris utgör 120∘, dvs. 31 av cirkeln. Så man kan börja med att dela in cirkeln i tredjedelar, och sedan dela in en av bitarna i en rät vinkel vilket ger oss en rest på 30∘.
Begrepp
Stolp- och stapeldiagram
Ett stolpdiagram är en grafisk representation av en frekvenstabell. Varje stolpe motsvarar en kategori, och stolparnas höjd anger frekvensen i den kategorin. Stolpdiagram används oftast när kategorierna är värden, t.ex. hur många syskon eleverna i en skola har.
Om kategorierna inte kan storleksordnas brukar man istället använda ett stapeldiagram. Man kan t.ex. redovisa vilka typer av bilar som står parkerade på en gata.
Exempel
Tolka stapeldiagrammet
Stapeldiagrammet visar en sammanfattning av vädret under ett år där höjden anger frekvensen i antal dagar. Använd diagrammet för att avgöra hur många dagar det regnade.
Visa Lösning expand_more
Antalet dagar med regn ligger någonstans mellan 70 och 80 dagar. Staplarna för övriga väderförhållanden är dock enklare att läsa av. Vi gör detta och subtraherar summan från 365 (vi antar att det inte är ett skottår) som är antalet dagar på ett år.
365−110−120−50−10=75.
Det regnade 75 dagar under året. Begrepp
Linjediagram
Linjediagram används oftast för att visa förändring över tid, så att man kan upptäcka eller påvisa trender. Det kan t.ex. röra sig om värdet på en aktie. Utifrån ett antal värden på aktien vid olika tidpunkter (t.ex. varje månad, dag eller vecka) kan man se hur det har förändrats genom att förbinda punkterna med räta linjer.
Exempel
Tolka linjediagrammet
Varje timme under ett dygn undersöktes hur många som gick över ett övergångsställe. Använd linjediagrammet nedan för att avgöra vid vilken tid det passerar flest personer över övergångsstället. Bestäm också antalet personer som gick över övergångsstället klockan 14.
Visa Lösning expand_more
För att hitta den tid då flest personer gick över övergångsstället läser vi av x-värdet vid diagrammets högsta punkt.
Det gick alltså flest personer gick över övergångsstället klockan 18. För att bestämma antalet personer som gick över klockan 14 identifierar vi först vilken punkt på linjediagrammet som representerar x-värdet 14 och läser sedan av motsvarande y-värde.
Det gick alltså 8 personer över övergångsstället klockan 14.
Begrepp
Histogram
Histogram är, på samma sätt som stolp- och stapeldiagram, en grafisk representation av en frekvenstabell. Skillnaden är att kategorierna utgörs av intervall, inte specifika värden. En frukthandlare som vill undersöka vikterna på sina äpplen kan lättare se fördelningen om diagrammet visar som hur många äpplen som ingår i ett visst viktintervall (70-80 g, 80-90 g osv.) istället för att det finns en stolpe för varje enskilt värde. Det är förmodligen mer intressant att veta att 65 av äpplena väger mellan 100 och 110 g än om vi skulle veta att t.ex. 4 äpplen väger exakt 105 g.
Laddar innehåll