| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
I en frekvenstabell redovisas hur många gånger ett visst resultat förekommit, dvs. dess frekvens. Man kan t.ex. använda en sådan för att redovisa resultatet av en undersökning där 30 elever fått svara på frågan "Hur många datorer har ni i din familj?"
Det finns sex olika kategorier: 0−5 mål. Till exempel gjordes det noll mål i 1 match, och ett mål i 3 matcher osv. Detta skrivs in i en tabell.
Mål | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
---|---|---|---|---|---|---|
Frekvens | 1 | 3 | 2 | 1 | 2 | 1 |
Ett stolpdiagram är en grafisk representation av en frekvenstabell. Varje stolpe motsvarar en kategori, och stolparnas höjd anger frekvensen i den kategorin. Stolpdiagram används oftast när kategorierna är värden, t.ex. hur många syskon eleverna i en skola har.
Om kategorierna inte kan storleksordnas brukar man istället använda ett stapeldiagram. Man kan t.ex. redovisa vilka typer av bilar som står parkerade på en gata.
Stapeldiagrammet visar en sammanfattning av vädret under ett år där höjden anger frekvensen i antal dagar. Använd diagrammet för att avgöra hur många dagar det regnade.
Antalet dagar med regn ligger någonstans mellan 70 och 80 dagar. Staplarna för övriga väderförhållanden är dock enklare att läsa av. Vi gör detta och subtraherar summan från 365 (vi antar att det inte är ett skottår) som är antalet dagar på ett år.
Läser man av diagrammet ser vi att året hade 110 dagar med sol, 120 dagar då det var mulet, åska under 50 dagar och 10 dagar med storm. Genom att subtrahera dessa från 365 dagar beräknas antalet dagar det regnade:Cirkeldiagram är en typ av diagram som är användbart för att visa en fördelning av en helhet, till exempel hur eleverna i en skolklass som går ut nian fördelas på olika gymnasieprogram: några söker teknikprogrammet, några söker hantverksprogrammet osv. För att visualisera hur stora grupperna är i förhållande till varandra delas cirkeldiagrammet in i en bit per grupp.
Linjediagram används oftast för att visa förändring över tid, så att man kan upptäcka eller påvisa trender. Det kan t.ex. röra sig om värdet på en aktie. Utifrån ett antal värden på aktien vid olika tidpunkter (t.ex. varje månad, dag eller vecka) kan man se hur det har förändrats genom att förbinda punkterna med räta linjer.
Varje timme under ett dygn undersöktes hur många som gick över ett övergångsställe. Använd linjediagrammet nedan för att avgöra vid vilken tid det passerar flest personer över övergångsstället. Bestäm också antalet personer som gick över övergångsstället klockan 14.
För att hitta den tid då flest personer gick över övergångsstället läser vi av x-värdet vid diagrammets högsta punkt.
Det gick alltså flest personer gick över övergångsstället klockan 18. För att bestämma antalet personer som gick över klockan 14 identifierar vi först vilken punkt på linjediagrammet som representerar x-värdet 14 och läser sedan av motsvarande y-värde.
Det gick alltså 8 personer över övergångsstället klockan 14.