| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Minispelare aktiv
En vinkel mäter en vridning och har ofta enheten grader. Vinkeln 0∘ innebär ingen vridning alls och 360∘ motsvarar ett helt varv. Ibland mäter man även vinklar i radianer. Man kan även använda negativa vinklar, vilket är en vridning medurs. Ofta bryr man sig inte om den här riktningen, och då är alla vinklar positiva.
En bisektris är en stråle som delar en vinkel i två lika stora delvinklar.
Sidovinklar är två närliggande vinklar som tillsammans bildar en rak vinkel. I figuren är u och v sidovinklar.
En rak vinkel är 180∘, så om man adderar sidovinklar blir summan alltid 180∘.
u+v=180∘
Vinklar som bildas på motsatt sida om skärningspunkten mellan två linjer kallas vertikalvinklar. I figuren är de blå vinklarna vertikalvinklar, men även de gröna. Vertikalvinklar är alltid lika stora oavsett hur linjerna skär varandra.
Likbelägna vinklar är ett par av vinklar som bildas av en transversal när den skär två andra linjer. Vinklarna kallas likbelägna eftersom de bildas på "samma ställe" i förhållande till skärningspunkterna. Likbelägna vinklar är lika stora om linjerna L1 och L2 är parallella.
Linjerna L1 och L2 är parallella. Bestäm storleken på vinklarna a, b, c och d med hjälp av de kända vinklarna i figuren.
Vinkel a
Eftersom vinkel a befinner sig på motsatt sida om skärningspunkten mellan två linjer är den vertikalvinkel till vinkeln som är 60∘.
Vertikalvinklar är alltid lika stora, så a=60∘.
Vinkel bVinkel d
Slutligen ser vi att vinkel d och 49∘ också bildas av en linje som skär linjerna L1 och L2, men dessa står på varsin sida om skärningslinjen. Därför är de alternatvinklar vid parallella linjer och därför lika stora. Vinkel d är då 49∘.